Och när lugnet har återkommit, då bakar jag gärna. I gott tecken på att jag hunnit ifatt. Även om några muffins kraschade, så är smaken densamma..utseende spelar ju ingen roll eller hur??
søndag 20. september 2009
..kraschlandade muffins
Ibland känner man sig precis så, som om formen inte räcker till och man glider ut åt alla håll. Det blir svårt att hålla fast, och det känns som om man mister kontrollen. Då ska man stanna upp, kanske man inte ska ta på sig mer saker, oavsett om de är roliga, spännande ting...men om inte formen/kroppen håller så blir det bara en kraschlandning.. Så just nu har jag haft några dagar då jag försökt att lyssna på kroppen och få kropp och vilja att stämma ihop.
Och när lugnet har återkommit, då bakar jag gärna. I gott tecken på att jag hunnit ifatt. Även om några muffins kraschade, så är smaken densamma..utseende spelar ju ingen roll eller hur??
Och när lugnet har återkommit, då bakar jag gärna. I gott tecken på att jag hunnit ifatt. Även om några muffins kraschade, så är smaken densamma..utseende spelar ju ingen roll eller hur??
Abonner på:
Legg inn kommentarer (Atom)
7 kommentarer:
Det är ju de som är godast! Som misslyckade sockerkakor... gottigott.
Å du snart har du hittat formen igen så att den är stadig och hållbar!
KRAM ♥
Ja, tyvärr tar man ofta på sig allt för mycket, man vill göra allt. Och så säger kroppen STOPP.
Innehållet är alltid viktigast, och om någon inte vet om det så kan dom var utan muffins.....överförbart i livet också =)))
Kraaaam Annemari
Alldeles riktigt. Det är ju inte utsidan... och allt det där. jag vill också komma i baka muffinsstämning. Just nu är jag mer i skura toalettstämning. Det känns inte riktigt som att kropp och själ är ett alltså.;)
Kram Lisa
Nei så sant! Utseende spiller ingen rolle, og disse så gode ut.
-Ikke ta på deg mer enn kroppen vl, tenk på deg selv...
-Margit-
Det är viktigt att lyssna på kroppen och stanna upp emellanåt. Kroppen ger såna diffusa tecken ibland så det kan vara svårt att koppla ihop att livet i övrigt kan påverka kroppen. Innehållet är absolut det viktigaste, ibland är man lite mindre fast i ramarna bara. Kram
Hej!
Ville bara kika in och säga hej, jag hoppas att du fortsätter att skriva då och då, skulle sakna dig här i bloggvärlden annars :)
Läser allt du skriver, men är just nu urusel på att kommentera *skäms*
Var rädd om dig!!
KRAMAR!
//Jessica
Legg inn en kommentar