Just nu smyger hösten runt husknuten, och sommaren hör jag bara som ett eko i fjärran.
Färgerna är starka, men inte krävande.
Hösten lockar till eftertanke.
Långsamt tar hösten över och vintern ligger där på lur, bakom de färggranna träden.
Snart så kan jag se den första snön på fjällen vid horisonten.
Så går dagarna och månaderna, och livet växlar i takt med årstiden.
Livet går vidare, och våren kommer sedan med kraft och spirande grönska.
Underbart att få vara en del av detta - ett skapat mästerverk.
3 kommentarer:
Herren sa: 22 Så lenge jorden står,skal såtid og høsttid, kulde og varme,sommer og vinter, dag og natt
aldri ta slutt.» 1. mos
Når jeg leste det du har skrevet kom jeg til å tenke på dette verset i Bibelen, som min mamma pleide sitere av og til. er jo det samme du sier, bare på en litt annen måte! -Margit-
Hejsan och tack för din kommentar.
Jag har nog varit inne på din sida några gånger men inte lämnat något spår. Har läst lite längre ner i din blogg och förstår vem du är. Du kanske också känner till att vi, gubben min och jag är homecomingvänner, så vi har vid flera tillfällen träffat dina föräldrar. Det stämmer eller hur? Hoppas jag inte har fel och är ute och cyklar för mycket.
Du skriver så fint och tänkvärt.
Ha det gott i höstrusket.
Kram Birgit
Så fint skrivet.
Legg inn en kommentar