Lite glad i varmt väder är jag...och se här. Det blir sköna dagar i solen, och på så sätt börjar min höst först 11 september när vi landar igen. Och om allt går efter planen så ska jag träffa min härliga ungdomsvän den 12 september - minst 15 år sedan sist. Hur många timmar behöver man för att komma ifatt?? Vi har ju faktiskt nu kunnat lära känna varandra lite på nytt, eftersom också Annemari har en blogg, Vita hjärtan, läs och förundras över hennes kreativitet. Och så ju finns ju facebook...men nu ska vi träffas och jag glädjer mig.
Så som ni hör så har jag massor att glädja mig till...och nu kan glädja mig till något så enkelt som kopp te och lite soffamys efter en dag med mycket solsken och en skogstur. Länge sen var jag var ute på min vanliga tur. Så även om jag har massor av "bekymringsrynkor" i pannan, så bekymrar jag mig inte, säkert bara det starka ljuset som göra att jag spänner mig lite..(för inte kan det väl vara åldern???)
4 kommentarer:
Nej, men det där är bara ljuset Marie. Vilken vacker och stark kvinna!
Kram lisa
åh så härligt med en resa till solen. Var har denna sommar tagit vägen? Sa till min bror igår att jag känner inte att jag haft någon semester i år, inte mer än den enda veckan som vi var på gotland, vecka 27.
Ev blir det en resa till hösten/vintern för mig med... det hade inte varit helt fel.
Och NATURLIGTVIS är det solen som gör att du måste rynka pannan!!
Vad kul att du skall träffa AnnMarie. Var skall ni träffas?.
Självklart inte åldern...så unga som vi är =)))) Jag ser också fram emot vårt möte.....ska bli såå roligt!!!!
Kram Annemari
Legg inn en kommentar