Är absolut inte den stora kocken, och när det kommer till vardagsmat så blir det ofta så tråkigt... Det med att planera i förväg vilken middag det skal bli har jag nästan aldrig fått till. Middagen idag blev en barndomsmiddag...en enkel middag, men som jag alltid tyckt om. Nu kan ni ju undra....vad var detta för spännande? Jo, blodpudding och till den en vitkålssallad (strimlad vitkål med lite lingonsylt) Enkelt och gott.
Är det inte ofta så, att vi krånglar till det...tror att det måste vara så mycket mer, mer avancerat...lite mer märkvärdigt. Men livets stora ögonblick är ofta enkla men ändå så storslagna. Kanske du just i det enkla klarar av att se det stora. För enkelheten gör att allt blir klarare, och du ser bättre. När vi krånglar till det, så förlorar vi lätt det värdefulla, vi förlorar fokus.
6 kommentarer:
Blodpudding var det länge sedan jag åt. Det är ju inte pappas favorit så nu blir det aldrig. Kram från mamma
Blodpudding är kanongott tycker jag och Gry. En liten klick creme fraiche till skadar inte.;)
Du har något att hämta hos mig om du vill.
Kramis Lisa
Mums! Blodpudding är jättegott! Det har vi lite nu och då, jag är inte den som krånglar till det..:) Kram
Blodpudding1 Åja, det er godt! Husker det fra da jeg var lita. takk for din koselige hilsen. Klem fra Margit.
Det enklaste är gott nog sa alltid min mormor!
Ser att vi har samma dröm om att ha ett skafferi att kunna gå in i.
Ja vi är bra på att trassla bort oss med att göra saker svårare en vad det behöver vara.
Tack för att du påminnde mig om Sturekatten det var ett bra tag sedan jag var där. Den här årstiden är man ju mer och mer inomhus så då passar fik bra att gå på.
Kramar Marie:)
Legg inn en kommentar