søndag 31. januar 2010

Möten

Gick en av mina promenader idag, försöker variera mig, för jag har hört att det är bra för tankeverksamhet och kreativiten. Under en sådan promenad möter man oftast ett antal personer som är ute i samma ärende, söndagspromenad i den friska luften. Själv går jag där med i-poden och Annika Lantz i mina öron och är väl inte specielt uppmärksam på de jag möter...på sin höjd en liten nick eller bara en blick. Men tänk om jag hade varit en hund...då hade nyfikenheten tagit överhand...och jag hade med svansen i värdet sprungit fram till den mötande, lite försiktigt nosande....Vem är du? Tänk så många möten man missar, bara för att man väljer att gå i sin egen värld...samtidigt så kan det ju bli ett alldeles fantastiskt möte med sig själv, och det är ju inte så dumt det heller. Så låt söndagen bli en dag för möten, med dig själv eller med andra.

5 kommentarer:

Anonym sa...

skippa Lantz på promenaden/kram bobo

Fånga dagen sa...

Hej Marie!
Tänk vad rätt du har man missar antagligen en hel massa när man gårn i sin egen värld. Tänk bara fågelkvittret och på sommaren när det prasslar i löven ja och allt annat. Men ibland måste man ju få vara i sin egen värld också.
Tack så mycket för kreativawarden, ska göra så gott jag kan med den, undrar om jag kommer på 7 saker?
Ha en fin måndag nu
Kramar Lena

Trollmaya sa...

Jag gillar att gå i min egen värld, att inte behöva känna måsten för något annat. jag har inte Lantz i min telefon utan kör med musik istället, härligt. Det har dock varit dåligt med promenader på sista tiden för min del men jag får väl försöka ta itu med det också..:) Ha en bra vecka!

Pia sa...

Håller med Bobo där... skippa Lantz! Om Du ska lyssna på något så ta lite njutbar musik istället. :)
Ha en fin vecka!
Kram

Sjabbig men chic sa...

Hahaha, ursäkta jag fick en bild tänk om du nyfiket nosat och lyft benet och kissat på den personen. Det gjorde vår förra hund Jocke en gång. På en fin dam med päls i Danderyd.Damen frös till is och jag blev faktiskt rädd för både hennes liv och mitt eget. Det var en syn för Gudarna. Jocke tyckte att pälsen doftade som något som behövdes sättas på plats med lite revispinkande. Du förstår ju själv;)

Kramis Lisa