fredag 20. november 2009

Så fel


Ibland kan man känna sig så fel...och det säger kanske mer om oss själva än om andra. I torsdags eftermiddag gick jag uppför huvudgatan i ett regntungt Oslo. Lite trött efter en lång kursdag. Paraplyet var inte av bästa kvalitet, och gick snabbt sönder. Jag blev blöt...och såg mig själv i skyltfönstert..mörk och blöt, lite dyster. Då kom jag plötsligt förbi en affär som sålde det kaffet som jag behöver till min espressomaskin...som var slut, så jag tänkte att nu får jag passa på att handla. Så in i affären...möttes av en klinisk ren vit affär, med butiksbiträden som var välsminkade och iklädda smarta kläder. När väl mitt inköp var gjort så fick jag frågan om jag inte ville smaka på någon av kaffesorterna..Jo tack! Så där fick jag nu krypa upp en hög barstol, i klädd min våta kappa, blött hår och med ett trasigt paraply i handen. Måste säga att jag kände mig fel...vill ju så gärna smälta in i den urbana och trendig miljön, med kände mig bara så fel... som den lilla stackars kusinen från landet. (men som sagt var, kanske det säger mer om mig än om andra...)

Men nu känner jag mig mer rätt. Hemma och pepparkaksdegen är färdig för morgondagen. Allt är varmt och gott...
Men en annan gång så ska jag, iklädd en elegant kappa och högklackade skor, stiga in i den lyxiga affären och världsvant slå mig ned med en smakfull espresso i min hand. Jag kan riktigt se det framför mig......

4 kommentarer:

Skaparglädje sa...

Alla är vi olika och ibland känns det bara som att man inte smälter in i miljön.
Lycka Till med pepparkaksbaket i morgon.

Malys krok sa...

HA HA- dette måtte jeg le litt av! Ser det hele for meg.. Og jeg ser faktisk neste besøk også!
Takk for kommentaren hos meg. Enig i at vi ikke må være skyld i at noen føler seg isolert! Alle må være innkludert! Både i juletiden og ellers. KLem! -Margit-

torleif ann karin sa...

Hei.
Jeg kjenner meg veldig igjen i det du skriver.
Vi har vel alle våre dager, og alle er jo som kjent ikke like gode.
Men du er en vakker kvinne, og jeg tror nok du var vakker selv om du var aldeles klissvåt.

Ønsker deg en riktig god helg, og håper kaffen smaker.
Klem Ann<3

Anonym sa...

Åh jag känner igen mig i detta, så fel och så obekväm man kan känna sig i vissa miljöer och situationer, i såna lägen vill jag bara få komma hem till mig där jag verkligen passar in :)

Åh så mysigt och baka pepparkakor och gott också ;)

Kram Åsa