Om jag fick bestämma - så skulle jag vilja hålla min mamma i handen hela tiden genom det som ligger framför till hon blir helt frisk. Att vara långt borta känns så förfärligt, och man känner sig så liten. Men just nu är jag här, och jag vet ju att jag kan ta mig hit med både buss, tåg, bil och flyg på några timmar. Men om jag fick bestämma - då skulle jag sitta där, bredvid, med hennes hand i min.
Så glöm nu inte heller att ge varandra en kram idag.
2 kommentarer:
Ja det är hemskt att vara så långt borta. KRAM till Er!
Just det där är ju så viktigt! Att ta till vara på ögonblicket mer- ävn att det är onsdag, man har sovit lite och mest är trött och sliten! En extra kram eller puss- ett gott ord! Mer behövs ju inte för att lätta upp dagen?.. Och vi som bor så långt hemifrån har det självklart jobbigt i stunder då man kulle vilja vara där mer! Men om du är hemma nu hos din mamma kan hon säkert leva gott på det en bra stund sedan, och veta att du tänker på henne och finns där varje dag! Tänker på er! Kramar
Legg inn en kommentar