Livet är här och nu. Några dagar är sköna, andra underbara och några dagar vill man helst att de bara ska bli en annan dag.
tirsdag 14. april 2009
Ett hus vid vägen
Vägen till och från arbetet är ju en känd väg, och under året är det mycket du ser och upplever. Vägen i sig är väl inte någon större naturupplevelse direkt, även om jag både sett älg och räv. För över ett år sedan såg jag ofta en äldre dam ute med sin hund på morgonen, och också på eftermiddagen. Hon och hunden, såg ut att vara ett kärt par. Hon i en blåblommig klänning och han (eller det vara kanske en hon) i sin vita päls. I ur och skur. Det lilla huset låg där vi vägen, med röda gardiner och blommor i fönstret. Vet inte vem hon är, eller vad hon heter. Men jag saknar henne, för nu har jag inte sett henne på länge. Huset står där precis som förr, allt ser så vanligt ut, men ingen liten gumma och ingen hund.
Abonner på:
Legg inn kommentarer (Atom)
1 kommentar:
Tänk vad mångamänniskor det finns och alla har sin historia. Man kan undra vad hon skulle kunna berätta.
Legg inn en kommentar