Resminnen

Några platser och några resor bli speciella minnen, som ligger där som en evig påminnelse om något, om en känsla, en upplevelse.

Min första utlandsresa (om man inte räknar Danmark, Finland och Norge) gick till England i 1984. Detta var på den tiden då familjens instamatic kamera var min enda möjlighet att dokumentera resan, förutom de bilder som bränt sig fast i minnets arkiv. Det var här jag fick uppleva att en påse chips kunde packas ned till lunchmat (något som jag aldrig därefter har gjort), och jag drack min godaste kopp te. (en liten förälskelse blev det också)Var i England i 3 veckor, och den första tiden i Seaton, och bodde i detta huset. (tänk vad Google kan hjälpa till med) Det var här den goda kopp teen blev serverad. Nästa minne, är vår resa till Jugoslavien 1987. Vi åkte i en buss, som som inte hade några av de bekvämligheter som du idag kräver att en buss ska ha, som ska färdas långt. Men ack så kul. Vi bodde i tält, stora gröna gamla militärtält på campingplatser av varierande standard. Minns specielt den i Skopje. Här började gänget med att städa de gemensamma duschutrymmena för att passa svenskar som inte precis var vana till den standarden (eller ostandarden) Men ett av mina vackraste minnen från resan, Dubrovnik. Vilken skönhet, vilka glassar och vilket vatten. Dit vill jag igen. Mer om Dubrovnik finner du här . Men om jag fick välja en plats i världen (av den värld jag sett) Så blir det Stockholm. Där är jag född (men mina föräldrar ville att vi barn skulle växa upp på en mindre ort, så de flyttade till Laxå....??) Stockholm har allt, det gröna, det gamla, det nya, vattnet, människorna, upplevelserna och min farmor. Så en del av sommaren ska tillbringas i Stockholm. Tror det blir enkelt boende, på Bredäng Camping. För det var i Bredäng jag bodde första åren i mitt liv och det var där jag lärde mig gå, för att sedan gå vidare ut i världen... Bilderna här kan ju symboliser kontrasterna i Stockholm - gammalt och nytt. Även om bild nummer ett är betydligt äldre än bild nummer två