"Jag är en tjej på 10 som önskar brevvänner från hela landet.
Mina interessen är musik, böcker och djur.
Skriv till mig och lägg gärna med ett foto"
Mina interessen är musik, böcker och djur.
Skriv till mig och lägg gärna med ett foto"
Och så väntade man.... Förhoppningsvis dök det sedan upp flera brev - och så fick man sig en brevvän eller flera. Några har säkert fortfarande kontakt med sina brevvänner - men det har tyvärr inte jag - det rann liksom ut i sanden. Men jag minns att jag hade en från Sölvesborg och en från Gävle. Jag hade faktisk också en brevvän från Malaysia, och där fick man öva upp sin engelska. Kul var det - och visst är det något specielt att få ett brev i brevlåda. Något som är sällsynt i dessa e-post tider. Och ärligt talat - när skrev du ett handskrivet långt brev sist. Nu blir det kanske bara ett kort.
Så när jag nu inte längre har några brevvänner - så fyller ju bloggvännerna lite av samma funktion. Vem har skrivet idag, vad skrev hon/han och så få ge och få kommentarer. Ja egentligen är detta lite av samma sak - brevvän/bloggvän.
Så här kunde det väl se ut - ett brevpapper som hade fallit mig i smaken. Även om jag aldrig var en hästtjej - men man skulle ju gilla hästar i allafall - det hörde liksom till. (bilden är hämtad från www.altego.se)
Så när jag nu inte längre har några brevvänner - så fyller ju bloggvännerna lite av samma funktion. Vem har skrivet idag, vad skrev hon/han och så få ge och få kommentarer. Ja egentligen är detta lite av samma sak - brevvän/bloggvän.
Så här kunde det väl se ut - ett brevpapper som hade fallit mig i smaken. Även om jag aldrig var en hästtjej - men man skulle ju gilla hästar i allafall - det hörde liksom till. (bilden är hämtad från www.altego.se)
2 kommentarer:
O,ja...brevvänner...jag hade många, mest i Sverige men också i andra länder. Att skriva brev har nog tyvärr blivit något som hör till det förgågna. Jag minns knappt när jag sist fick ett handskrivet brav i min brevlåda!
Ja, jag kommer i håg! Och jag skrev brev efter brev efter brev men jag fick aldrig iväg dem. Men du kanske är något på spåret där. Det kanske är därför jag tycker att det är så roligt med bloggandet!
Kram Lisa
Legg inn en kommentar